Bara mittemellan...

Min underbara present från kära maken,
hängklocka i gammeldags stil,
med både läderrem och kedja att hänga den i...

Fyllde år i helgen,
känner mig som hundra just nu...
Med en rygg som bråkar
är det svårt att känna sig ung & pigg...

Visst kändes det lättare för stunden
när man väcktes med frukost på sängen,
av en morgonrufsig make
och med två glatt hoppande voffsingar i släptåg...

Mera presenter-
b la ett shabby te-skrin och en sockertång som jag så länge letat efter,
söta turkosa örhängen ( min favvofärg!),
och ett litet Baboschka hals-band...

Mycket bättre kändes det oxå
när ungdomarna kom till torpet
och vi trotsade det blåsiga och lätt kyliga vädret
för en fika i trädgården.

Presentbok-
en härlig ny bok att bläddra i om och om igen!!!

Söndagskvällen förgylldes med ett besök på hemmaplan
av söstra Mi och hennes familj.
En fika i uterummet
med häftiga diskussioner,
(ungdomar är ju sååå goa att lyssna på!)
om EU, Ipred-lagen och annat
fick en AnCa att glömma det ömmande bekymret...

En härlig mullig gullig ängel,
förstår inte varför..?

I måndags kväll dök ännu en gratulant upp
min allara käraste vännina
som troget ställer upp för mig
i alla väder...
Kom med en ängel i paket,
men jag tror egentligen att hon förtjänat
den allra bäst själv.

Som sagt känner mig som 100 år,
just nu-
men...
Är sååå glad att på pappret så står det i alla fall-
att jag bara är
mittemellan
40 och 50....